Kategoriat
Tiedotteet

”Ihana tytär Erika ­– huomioita nimestä” är Årets arkivgärning

Årets arkivgärning-priset 2023 tilldelas verket ”Ihana tytär Erika ­– huomioita nimestä”

Arbetsgruppen för Arkivens dag har beslutat tilldela Årets arkivgärning-priset till Emil Santtu Uuttu och en arbetsgrupp för verket ”Ihana tytär Erika – huomioita nimestä”.

Verket, som ingår i Kiasma-Teaterns och Teater Takomos repertoar, har framförts i Finska litteratursällskapets arkivsal. Verket består av ett hörspel, en video, en materialbeställning och bilagorVerket har kunnat upplevas av en till två besökare åt gången då de som arkivets kunder har besökt arkivsalen.

Uutus sätt att granska arkivmaterial ur både vetenskaplig och konstnärlig synvinkel är innovativt och skapar ny innebörd åt arkivmaterialet. Genom att granska hur det minnesmaterial som förvaras i SKS arkiv använts, öppnas en insyn i hur materialet har samlats in och hur det har använts. Verket synliggör också hur språkbruket gällande sexuella- och könsminoriteter har förändrats och vad den förändringen innebär. Verket väcker till eftertanke; vad kan vi veta på basen av arkivmaterial, vad kan vi bara föreställa oss och en hurdan berättelse kan vi berätta? 

”Ihana tytär Erika – huomioita nimestä” väcker till förståelse och empati för de människoöden vars spår bevarats i arkivet. Den som upplever verket väcks till att granska sina egna utgångspunkter som forskare och kund i arkivet. Samtidigt hjälper verket dem som jobbar inom arkivbranschen att se på arkivutrymmet och arkivmaterialet på ett helt nytt sätt. Det här gör verket till ett utmärkt exempel på vilken inverkan arkiven och arkivmaterialet kan ha på människor och på samhället.

Årets arkivgärning -hedersomnämnande 2023 åt Finlands Hembygdsförbund

Arbetsgruppen för Arkivens dag har beslutat tilldela Årets arkivgärning-hedersomnämnande åt Finlands Hembygdsförbund för dataskyddsutbildningar åt hembygdsarkiven och för en utredning om hembygdsarkiv.

I hembygdsarkiven förvaras en betydande del av vårt nationella kulturarv. Hembygdsarkivens samlingar omfattar över fem hyllkilometer material. Med understöd från Undervisnings- och kulturministeriet genomfördes åren 2021–2022 ett projekt inom vilket förbundet med en enkät kartlade hembygdsarkivens verksamhet och kunnande och behov av utbildning. Enkäten besvarades av 111 hembygdsarkiv. En rapport över resultaten publicerades i november 2022.

Samtidigt med enkäten genomfördes en landsomfattande serie utbildningstillfällen, ”Dataskyddslagstiftningen och hembygdsarkiven”, som behandlade hembygdsarkivens roll och dataskyddslagstiftningens krav på hembygdsarkiven och på arkivordnandet. Utbildningstillfällena samlade totalt 132 deltagare. Utbildningens betydelse är stor eftersom majoriteten av dem som jobbar på hembygdsarkiv är frivilliga som saknar arkivutbildning.

Utredningen och dataskyddsutbildningen stöder verksamhetsmöjligheterna i de finländska hembygdsarkiven och därigenom ändamålsenligt förvarande och användning av och tillgänglighet till värdefullt nationellt kulturarv. Betydelsefullt är också att man gett synlighet åt och visat uppskattning för det arbete som gjorts i hembydgsarkiven och  åt dem som utfört arbetet.

Kategoriat
Tiedotteet

”Ihana tytär Erika ­– huomioita nimestä” on Vuoden arkistoteko 2023

Vuoden arkistoteko -palkinto 2023 teokselle ”Ihana tytär Erika ­– huomioita nimestä”

Arkistojen päivän toimikunta on päättänyt myöntää Vuoden arkistoteko -palkinnon Emil Santtu Uutulle ja työryhmälle teoksesta ”Ihana tytär Erika – huomioita nimestä”. 

Kiasma-Teatterin ja Teatteri Takomon ohjelmistoon kuuluvan teoksen esityspaikkana on ollut Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran arkistosali. Teos koostuu kuunnelmasta, videosta, aineistotilauksesta ja liitteistä. Teoksen on voinut kokea yksi tai kaksi henkilöä kerrallaan, kun he ovat vierailleet arkistosalissa asiakkaina.

Uutun tapa käsitellä arkistoaineistoa ja tarkastella sitä sekä tieteen että taiteen näkökulmista on innovatiivinen ja uusia merkityksiä luova. SKS:n arkistoon tallennetun muistitiedon ja sen käytön tarkastelun kautta avautuu näkymä siihen, miten aineistoja on kerätty ja miten niitä on käytetty. Teos tekee myös näkyväksi seksuaali- ja sukupuolivähemmistöjä koskevan kielenkäytön muuttumisen ja tämän muutoksen merkityksen. Teos herättää pohtimaan, mitä voimme arkistoaineistojen pohjalta tietää, mitä vain kuvitella ja millaista tarinaa kertoa?

”Ihana tytär Erika – huomioita nimestä” herättelee myötäelämään ihmiskohtaloita, joista arkistoon on tallentunut jälkiä. Se havahduttaa kokijaansa tarkastelemaan omia lähtökohtiaan tutkijana ja arkiston asiakkaana. Samalla teos auttaa arkistoalan ammattilaisia tarkastelemaan arkistotilaa ja aineistoja aivan uudella tavalla. Siten teos toimii erinomaisena esimerkkinä siitä, miten arkistot ja niiden aineistot voivat vaikuttaa ihmisiin ja yhteiskuntaan.

Vuoden arkistoteko -kunniamaininta 2023 Suomen Kotiseutuliitolle

Arkistojen päivän toimikunta on päättänyt myöntää Vuoden arkistoteko -kunniamaininnan Suomen Kotiseutuliitolle Kotiseutuarkistojen tietosuojakoulutuksista sekä kotiseutuarkistoselvityksestä.

Kotiseutuarkistot säilyttävät merkittävän osan kansallisesta kulttuuriperinnöstämme, sillä niiden kokoelmiin sisältyy yli viisi hyllykilometriä aineistoja. Opetus- ja kulttuuriministeriön rahoittamassa hankkeessa toteutettiin vuosina 2021–2022 kysely, jolla kartoitettiin kotiseutuarkistojen toimintaa ja osaamista sekä niihin liittyviä tietotarpeita. Kyselyyn vastasi 111 kotiseutuarkistoa. Selvityksen tuloksista julkaistiin raportti marraskuussa 2022.

Samaan aikaan kyselyn kanssa toteutettiin valtakunnallinen koulutussarja ”Tietosuojalainsäädäntö ja kotiseutuarkistot”, jossa käytiin läpi kotiseutuarkistojen roolia sekä tietosuojalainsäädännön vaatimuksia kotiseutuarkistoille ja arkistojen järjestämiselle. Koulutuksissa oli yhteensä 132 

osallistujaa. Koulutusten merkitys on ollut suuri, sillä kotiseutuarkistoissa työskentelee etupäässä vapaaehtoisia, joilla ei ole arkistoalan koulutusta.

Selvitys ja tietosuojakoulutus tukevat maamme kotiseutuarkistojen toimintamahdollisuuksia ja sitä kautta arvokkaan kansallisen kulttuuriperinnön asianmukaista säilyttämistä, käyttöä ja saavutettavuutta. Merkittävää on myös kotiseutuarkistoissa tehtävän työn näkyväksi tekeminen sekä arvostuksen osoittaminen tehdylle työlle ja sen tekijöille. 

Kategoriat
På svenska Tiedotteet

Priset för Årets arkivgärning tilldelas Romano Missio

Överlåtandet av föreningsarkivet Romano Missio till Riksarkivet har av Arbetsgruppen för Arkivens Dag tilldelats Årets arkivgärning-priset. Det här betydande och omfattande arkivmaterialet som omspänner åren 1904–2016 har hittills inte varit tillgängligt för forskare och andra av materialet intresserade.

Romano Missio ry som grundades år 1906 är Finlands äldsta officiella romska organisation. Materialet som överlåtits av Romano Missio berättar om de finländska romernas liv ur barnskyddets, bostadspolitikens, utbildningens, språkets och kulturens samt den kristna missionens synvinkel.

Materialet tecknar en bild av den långa och unika utvecklingslinjen gällande romernas delaktighet under 1900-talet. Materialet som omfattar 11 hyllmeter består av manuskript, fotografier, smalfilmer och ljudupptagningar. Förutom det material som Romano Missios verksamhet gett upphov till innehåller arkivet också rikligt med romers och majoritetsbefolkningens representanters andra litterära manuskript. Materialet bedöms innehålla information om alla finländska romska släkters historia.

Årets arkivgärning -hedersomnämnande åt Digitalia och MikseiMikkeli

Arbetsgruppen för Arkivens Dag har beviljat Årets arkivgärning-hedersomnämnande åt Digitalias och MikseiMikkelis utbildningsprojekt vilka på ett betydande sätt har ökat kunskapen och yrkeskunskapen som behövs vid digitaliseringen av arkivering och dokumentförvaltning.

Yrkeshögskolans Kaakkois-Suomen ammattikorkeakoulu, Nationalbibliotekets och Helsingfors universitets gemensamma forskningsenhet Digitalia har tillsammans med S:t Michels utvecklingsbolag Miksei utvecklat en ny typ av utbildning gällande digitalisering inom tre EU-finansierade projekt. Utbildningarna har haft närmare 70 deltagare förutom från S:t Michel-trakten också från övriga Finland, bland annat från kommuner, muséer och arkiv.

Inom planeringsprojektet för utbildning av experter för massdigitalisering förberedde man sig inför det positiva beslutet att placera Riksarkivets center för massdigitalisering i S:t Michel.

Expert på digitalisering-projektet förverkligade utbildning åt experter på digitalisering och digitiserare.  Det nu pågående Mästare på digitalisering -projektet stöder speciellt dem som arbetar inom dokumetförvaltningen och andra som i sitt arbete behöver utveckla sina färdigheter inom digitalisering och digitisering.

Kategoriat
Tiedotteet

Vuoden arkistoteko -palkinto Romano Missiolle

 Arkistojen päivän toimikunta on myöntänyt Vuoden arkistoteko -palkinnon Romano Mission yhdistysarkiston luovuttamiselle Kansallisarkistoon. Tämä merkittävä ja laaja vuosille 1904–2016 ajoittuva arkistomateriaali on ollut tähän saakka tutkijoiden ja muiden asiasta kiinnostuneiden saavuttamattomissa.

Romano Missio ry on Suomen vanhin valtakunnallinen romanijärjestö, joka on perustettu vuonna 1906. Romano Mission luovuttama aineisto kertoo Suomen romanien elämästä lastensuojelun, asuntopolitiikan, koulutuksen, kielen ja kulttuurin sekä kristillisen lähetystyön näkökulmasta. Aineisto piirtää pitkän ja ainutlaatuisen kaaren romanien osallisuuden eri vaiheista 1900-luvulla. Arkisto on laajuudeltaan 11 hyllymetriä ja se sisältää muun muassa asiakirjoja, kirjeitä, käsikirjoituksia, valokuvia, kaitafilmejä ja äänitteitä. Romano Mission toiminnan tuloksena syntyneiden asiakirjojen ohella aineistossa on myös runsaasti romanien ja pääväestön edustajien muuta kirjallista käsikirjoitusaineistoa. Aineistossa on arvion mukaan tietoa jokaisen suomalaisen romanisuvun historiasta.

Vuoden arkistoteko -kunniamaininta Digitalialle ja MikseiMikkelille

Arkistojen päivän toimikunta on päättänyt myöntää Vuoden arkistoteko -kunniamaininnan Digitalian ja MikseiMikkelin koulutushankkeille, jota ovat lisänneet merkittävällä tavalla arkistoinnin ja asiakirjahallinnan digitalisaatiossa tarvittavaa tietämystä ja ammattitaitoa. 

Kaakkois-Suomen ammattikorkeakoulun, Kansalliskirjaston ja Helsingin yliopiston yhteinen tutkimusyksikkö Digitalia on Mikkelin kehitysyhtiö Miksein kanssa kehittänyt uudenlaista työelämän tarpeisiin vastaavaa digitoinnin koulutusta kolmessa EU-rahoitteisessa hankkeessa. Koulutuksissa on ollut lähes 70 osallistujaa paitsi Mikkelin seudulta, myös laajemmin muualta Suomesta muun muassa kunnista, museoista ja arkistoista. 

Massadigitoinnin osaajakoulutuksen suunnitteluhankkeessa varauduttiin Kansallisarkiston massadigitointikeskuksen positiiviseen sijoittumispäätökseen Mikkeliin. Digitoinnin ammattilaiseksi -hankkeessa toteutettiin koulutusta digitoinnin asiantuntijoille ja digitoijille. Parhaillaan käynnissä oleva Digitoinnin taitajaksi -hanke tukee erityisesti asiakirjahallinnon työntekijöiden ja muiden työssään digitointiosaamista tarvitsevien digitaalisten taitojen ja digitointitaitojen kehitystä̈. 

Kategoriat
Tiedotteet

Vuoden arkistoteko 2021

Julkaisuvapaa 29.10.2021 klo 14.30

Psykoterapiakeskus Vastaamon potilastietojen tallentaminen Kelaan on Vuoden arkistoteko 2021

Arkistojen päivän toimikunta on valinnut vuoden 2021 arkistoteoksi Psykoterapiakeskus Vastaamon potilastietojen kokoamisen Kansaneläkelaitokseen. Laaja hanke sisältää potilastietojen vastaanottamisen ja tallentamisen lisäksi myös niihin liittyvän tietopalvelun järjestämisen Kelassa. Lisäksi se tuo hyvin esiin sähköisen ja manuaalisen arkistoinnin haasteet sekä tietoturvan ja tietosuojan merkityksen arkistotyössä.

Palkittu hanke on hyvä esimerkki asiakirjahallinnon ja arkistoinnin tämänhetkisestä todellisuudesta, jossa aineistoja käsitellään sähköisen tiedonhallinnan lisäksi edelleen myös manuaalisessa muodossa. Samanaikaisesti tulee ottaa huomioon tiedon tallentamisen ja tietoaineiston käsittelyn elinkaaren kaikissa vaiheissa aineiston sisällön laatu, eheys ja todistusvoimaisuus sekä tietoturvallisuus ja tietosuoja. Tietotekniikan tulee vastata näihin tietosisältöammattilaisten antamiin vaatimuksiin ja haasteisiin.

Psykoterapiakeskus Vastaamon asiakkaiden potilastietoja siirrettiin maaliskuussa 2021 Kelaan arkistoitavaksi. Kelaan siirrettiin kaikkiaan noin 54 000 asiakkaan tiedot, joista valtaosa on digitaalisessa muodossa. Tämä siirto turvaa asiakkaiden tietojen tietoturvan ja tietosuojan toteutumisen. Siirto perustuu menettelyyn, jossa toimintansa lopettaneiden yksityisten palveluntuottajien paperisten potilasasiakirjojen arkistointi toteutetaan Kelassa.

Kunniamaininnat sateenkaarihistoriaa tutkineelle Rita Paqvalénille ja kansantalojen arkistoprojektille

Arkistojen päivän toimikunta jakoi lisäksi kaksi kunniamainintaa ansioituneille arkistoteoille. FT Rita Paqvalén kertoo esseekokoelmassaan QUEERA MINNEN. Essäer om tystnad, längtan och motstånd. Queera röster ur arkivens djup. yhteiskunnan normeja uhmanneista yksilöistä aikana, jolloin homoseksuaaliset teot vielä kuuluivat Suomen rikoslain piiriin. Monipuolisen arkistoaineiston kautta hän valaisee vaikenemista, vallankäyttöä, rajoja ja normien rikkomista kulttuurissa ja kulttuurihistoriassa.

Kansantalojen Liiton jäsenjärjestöjen hallinnassa on noin 120 järjestötaloa, joista vanhimmat on rakennettu 1800-luvulla. Talot ja niissä tapahtuva toiminta ovat tärkeä osa Suomen aineetonta ja aineellista kulttuuriperintöä. Kansantalojen Liiton ja Kansan Arkiston ”Kansantalojen arkistot talteen” -yhteisprojektissa kartoitettiin kansantaloissa olevat arkistot ja koordinoitiin niiden arkistoiminen. Monissa tapauksissa aineistoa löytyi talon koko toimintahistorian ajalta. Asiakirjojen lisäksi talteen saatiin myös valokuvia, historiikkeja ja äänitteitä. Useilta paikkakunnilta saatiin taltioiduksi myös ainutlaatuista varhaisnuorisotyön historiaa. Aineiston kokoaminen on ollut merkittävä työ. Ilman yhteistyöprojektia aineistot olisivat mitä todennäköisimmin ajan oloon tuhoutuneet.

Lisätietoja:

Arkistojen päivän työryhmä

Pohjoismaista arkistojen päivää on vietetty Suomessa vuodesta 2002 ja vuodesta 2004 alkaen on palkittu Vuoden arkistoteko. Palkinnolla halutaan nostaa esille arkistojen kannalta tärkeitä tekoja rohkaisemalla ja palkitsemalla aktiivisuutta, hyviä ideoita ja konkreettista arkistotyötä. Saatujen ehdotusten pohjalta valinnan tekee arkistojen päivän työryhmä, joka koostuu eri sektoreiden arkistoasiantuntijoista.

Årets arkivgärning samt hedersomnämnanden 2021

Psykoterapicentret Vastaamos överföring av sina patientjournaler till Folkpensionsanstalten är Årets arkivgäning 2021

Kommittén för Arkivens dag i Norden har utsett överföringen av psykoterapicentret Vastaamos patientjournaler till Folkpensionsanstalten till Årets arkivgärning 2021. Det omfattande projektet, som utöver mottagning och lagring av ett stort antal patientuppgifter även omfattar en specifik informationstjänst vid FPA, belyser de utmaningar som manuell och elektronisk arkivering innebär idag. Att beakta särskilda kategorier av personuppgifter, datasäkerhet och dataskydd för personuppgifter har utgjort centrala delar av arbetsprocessen – aspekter som är viktiga i dagens arkivarbete.

Överföringsprocessen åskådliggör tydligt dagens verklighet då det gäller professionell hantering av digitalt eller fysiskt arkivmaterial. Förutom lagring av information, garanterad kvalitet, integritet och konfidentialitet, bör datasäkerhet och dataskydd beaktas under hela hanteringsprocessen. Även informationstekniken måste kunna möta de krav och utmaningar som ställs.

Psykoterapicentret Vastaamos patientjournaler överfördes till FPA:s arkiv i mars 2021. Totalt överfördes cirka 54 000 journaler, största delen i digital form. I och med detta garanteras datasäkerheten och dataskyddet för den stora mängden patient- och registeruppgifter. Journalhandlingar i pappersform från privata serviceproducenter som avslutat sin verksamhet arkiveras hos FPA sedan 2019.

Hederomnämnanden till Rita Paqvalén för forskning i regnbågshistoria samt till Kansantalojen Liittos och Folkets arkivs samarbete för att ta tillvara föreningshusens arkiv

Kommittén för arkivens dag i Norden tilldelade även två hedersomnämnanden.
I sin essäsamling QUEERA MINNEN. Essäer om tystnad, längtan och motstånd. Queera röster ur arkivens djup lyfter fil.dr. Rita Paqvalén fram några personer som har vågat trotsa samhällets konventioner och normer under en tid då homosexuella handlingar var straffbara enligt finländsk lag. Via ett mångfacetterat arkivmaterial synliggörs tystnader, makt, gränsdragningar och normbrott inom kulturen och kulturhistorien.

Kansantalojen Liitto (ung. Allaktivitetshusens förbund) administrerar ca 120 föreningshus runt om i Finland, av vilka de äldsta är byggda på 1800-talet. Både husen och den verksamhet som bedrivits i dem utgör en viktig del av vårt materiella och immateriella kulturarv. Kansantalojen Liittos och Folkets arkivs samarbete för att ta tillvara föreningshusens arkiv gick ut på att kartlägga arkivmaterialet och få det förflyttat till Folkets arkiv. I samtliga hus fanns det arkivmaterial, i vissa fall från husets hela verksamhetshistoria. Förutom dokument fanns det fotografier, ljudband och historiker. Det fanns unikt arkivmaterial, till exempel om den tidigaste barn- och ungdomsverksamheten i vårt land. Att ta tillvara dessa arkiv är av stor betydelse, eftersom arkivmaterialet sannolikt skulle ha förstörts med tiden.

Mer information:

Kommittén för Arkivens dag i Norden

Arkivens dag i Norden har firats i Finland sedan 2002 och Årets arkivgärning premierats sedan 2004. Syftet med priset är att lyfta fram handlingar som är av vikt för arkiven och belöna aktivitet, goda idéer och konkret arkivarbete. Kommittén för Arkivens dag i Norden, som består av experter från olika arkiv, utser vinnaren utgående från de nomineringar som kommit in.