Årets arkivgärning-priset 2023 tilldelas verket ”Ihana tytär Erika – huomioita nimestä”
Arbetsgruppen för Arkivens dag har beslutat tilldela Årets arkivgärning-priset till Emil Santtu Uuttu och en arbetsgrupp för verket ”Ihana tytär Erika – huomioita nimestä”.
Verket, som ingår i Kiasma-Teaterns och Teater Takomos repertoar, har framförts i Finska litteratursällskapets arkivsal. Verket består av ett hörspel, en video, en materialbeställning och bilagor. Verket har kunnat upplevas av en till två besökare åt gången då de som arkivets kunder har besökt arkivsalen.
Uutus sätt att granska arkivmaterial ur både vetenskaplig och konstnärlig synvinkel är innovativt och skapar ny innebörd åt arkivmaterialet. Genom att granska hur det minnesmaterial som förvaras i SKS arkiv använts, öppnas en insyn i hur materialet har samlats in och hur det har använts. Verket synliggör också hur språkbruket gällande sexuella- och könsminoriteter har förändrats och vad den förändringen innebär. Verket väcker till eftertanke; vad kan vi veta på basen av arkivmaterial, vad kan vi bara föreställa oss och en hurdan berättelse kan vi berätta?
”Ihana tytär Erika – huomioita nimestä” väcker till förståelse och empati för de människoöden vars spår bevarats i arkivet. Den som upplever verket väcks till att granska sina egna utgångspunkter som forskare och kund i arkivet. Samtidigt hjälper verket dem som jobbar inom arkivbranschen att se på arkivutrymmet och arkivmaterialet på ett helt nytt sätt. Det här gör verket till ett utmärkt exempel på vilken inverkan arkiven och arkivmaterialet kan ha på människor och på samhället.
Årets arkivgärning -hedersomnämnande 2023 åt Finlands Hembygdsförbund
Arbetsgruppen för Arkivens dag har beslutat tilldela Årets arkivgärning-hedersomnämnande åt Finlands Hembygdsförbund för dataskyddsutbildningar åt hembygdsarkiven och för en utredning om hembygdsarkiv.
I hembygdsarkiven förvaras en betydande del av vårt nationella kulturarv. Hembygdsarkivens samlingar omfattar över fem hyllkilometer material. Med understöd från Undervisnings- och kulturministeriet genomfördes åren 2021–2022 ett projekt inom vilket förbundet med en enkät kartlade hembygdsarkivens verksamhet och kunnande och behov av utbildning. Enkäten besvarades av 111 hembygdsarkiv. En rapport över resultaten publicerades i november 2022.
Samtidigt med enkäten genomfördes en landsomfattande serie utbildningstillfällen, ”Dataskyddslagstiftningen och hembygdsarkiven”, som behandlade hembygdsarkivens roll och dataskyddslagstiftningens krav på hembygdsarkiven och på arkivordnandet. Utbildningstillfällena samlade totalt 132 deltagare. Utbildningens betydelse är stor eftersom majoriteten av dem som jobbar på hembygdsarkiv är frivilliga som saknar arkivutbildning.
Utredningen och dataskyddsutbildningen stöder verksamhetsmöjligheterna i de finländska hembygdsarkiven och därigenom ändamålsenligt förvarande och användning av och tillgänglighet till värdefullt nationellt kulturarv. Betydelsefullt är också att man gett synlighet åt och visat uppskattning för det arbete som gjorts i hembydgsarkiven och åt dem som utfört arbetet.